Läste den nyss den tråkiga nyheten att Leslie Nielsen har tagit avsked från denna värld. Han blev 84 år.

Med en meritlista på över hundra filmer var Nielsen nog mest känd för alla sina komiska roller i filmer som bland annat Titta Vi Flyger och Den Nakna Pistolen. Jag minns även honom från Prom Night (då menar jag originalet med Jamie Lee Curtis) och i Creepshow.

R.I.P.



      

      

"Medborgare, god afton..."

Var tidigare idag och såg på denna fantastika film tillsammans med min mor. Och det går inget annat att skriva än att den var riktigt bra.
  Den gamle hårdrocks- och punkveteranen Hans-Erik Dyvik Husby (från det norska bandet Turbonegro) var helt enkelt lysande i rollen som Vreeswijk.

Jag, som för övrigt gillar vårt lands mest folkkäraste trubadur väldigt mycket, satt verkligen och njöt i biostolen.

Jag tänker dock inte gå in på så mycket detaljer om den, då det inte är riktigt min ensak att försöka printa in sådant som ni kanske sedan inte alls håller med om. Därför så tycker jag verkligen att ni, om ni nu inte redan har gjort, borde se den. Kanske inte just på bio (om ni inte känner för det), men i sådana fall när den kommer ut på DVD. Den rekommenderas nämligen utan tvekan.
  Även om man nu inte gillar Cornelis musik, så var det bara helt enkelt en bra film. En stark historia om en på många sätt "plågad" man, med en hel del sidor man kanske inte kände till innan.

Nej, nu ska jag inte skriva mer om den. Jo, bara en liten sak. En pytteliten och kanske rolig sak. Jag tyckte i alla fall att det var roligt (så även min mor).
  I en av scenerna så får vi se Cornelis på en soffa, typiskt 70-tals soffa, som var riktigt ful.
  Okej, nu kanske det är något som är så speciellt roligt med det. Jodå... för det är nämligen så att min mormor har haft en likadan - och då menar jag verkligen det, för man kunde nästan tro att det var just den som använts i filmen (så identiskt lika var den) - men hur som helst. Nu till det roliga. Alla i min släkt avskyr verkligen den soffan. Och detta fick mig och min mor att skratta högt (inombords i alla fall).

Nu får det vara nog för detta inlägg. Så åter igen, se den. Jag rekommenderar den varmt.

 

         ps. Tack till min kära mamma för en kanonkväll. Sushin smakade också bra.

Inte den här helgen i alla fall.

Jag har för mycket annat som måste tas hand om först och tiden räcker helt enkelt inte till.
Men till nästa vecka ska allting sådant vara avklarat.
Hoppas på det.



      

      

      

Kom på att The Movie Dungeon firade 1 år den 31 oktober.
  Så jag måste ju ta och gratta sidan (och kanske till och med mig själv för den delen).

Svårt att fatta att man hållit på så "länge"... även om det inte har var överdrivet mycket inlägg till och från den senaste tiden. Men som skrivet i tidigare inlägg: jag ska försöka ändra på det. Har bara inte riktigt haft tid eller några bra idéer.
  Det har mest varit en tio-i-topp-listor sedan The Movie Dungeon flyttades över hit till den nya sidan, men jag lovar att det kommer att komma annat också. Allt tar sin tid.

Hur som helst.
Grattis igen.
Och en klapp på axeln.