Inplastat och osett, del 1

Jag har sakta men säkert börjat beta mig genom alla de filmer i samlingen som stått inplastade en längre tid (nu pratar vi om år här) och som jag av någon anledning aldrig tidigare sett. Det är en hel, så detta "projekt" kommer säkerligen ta sin lilla tid eftersom jag inte kan slå mig ner och titta på film på samma sätt som tidigare, då sonen tar upp väldigt mycket tid. Precis som nu... när han inget annat vill än att sitta i knät och titta på vad som händer på dataskärmen.

Men, men. Här är de filmer som jag hittills har prickat av på den långa listan av inplastat och osett.


The Bridges of Madison County. En av få Clint Eastwood-filmer jag aldrig hade sett. Och då ska det påpekas att jag är något av ett fan när det kommer till Eastwood, oavsett vilken genre han beträder. Självklart så har jag en speciell förkärlek för hans westernrullar, men denna var långt ifrån dålig den med. Meryl Streep är lysande. Det är konstigt att hon inte vunnit fler Oscars än vad hon gjort.

21 Gram. Till början en aning virrig. Men det är så det är. Scener kommer nämligen inte i kronologisk ordning. Och nej, detta är ingen spoiler eftersom det är allmänt känt. Det kan dock bli lite jobbigt ibland. Bortsett från det så är skådespelarna bra i sina roller. Sean Penn, Benicio Del Toro och Naomi Watts. I största allmänhet var den helt okej, men jag är glad över att jag inte gick och såg den på bio en gång i tiden.

Gone Baby Gone. Ben Afflecks regidebut. En film som likaväl Clint Eastwood hade kunnat stå för. Den påminner nämligen väldigt mycket om de filmer som han gjort de senaste tio åren. Att sedan författaren bakom denna även är författaren bakom Mystic River, som Clintan faktiskt regisserade säger ju sig självt. Hur som helst så tyckte jag mycket om denna film, eftersom jag är en aning svag för liknande drama-thrillers.

The Town. Ben Afflecks andra film som regissör. Och även denna föll mig i smaken. Se den om ni inte har gjort det. Det är allt jag kan skriva om den för stunden.

Solisten. Robert Downey Jr. och Jamie Foxx är fantastiska i detta verklighetsbaserade drama. En riktigt jäkla bra film som verkligen berör, samtidigt som den bjuder på en gnutta humor här och där.


Nu lade jag märke till, när jag sneglade över listan på de filmer som jag hittills sett och över vilka som är kvar, att det kommer att bli en hel del dramafilm. Kanske lite enformigt, men så får det bli.


Kommentarer
Postat av: mary

21 gram är klart lite weird, fast bra på sitt sätt

2012-04-03 @ 16:28:03
URL: http://janemary.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0