Jag skäms rätt så rejält över att inte ha haft en enda av Dario Argentos filmer i min DVD-samling (om man då inte räknar dokumentären An Eye For Horror förstås).
  Men nu kan jag stolt säga att jag faktiskt har två filmer av honom. Den mästerliga Suspiria och så även The Stendhal Syndrome. Den första har man ju sett några gånger, men aldrig fått tummen ur a****t och köpt, trots att den är fantastiskt jäkla bra. Den andra av dessa har jag däremot aldrig sett. Bara trailern och av det man fick se i den så tyckte jag att det hela verkade mycket lovande.

Det som kanske är extra roligt var att jag hittade dessa två för endast 29kr styck. Den ena fick jag förvisso av min underbara kusin (tack så mycket) så jag behövde ju endast betala en.
  Nu är ju detta inga märkvärdiga versioner utav filmerna utan de som ingick i Argento-boxen (som bland annat även innehöll dokumentären jag nämnde högre upp, Tenebre, Phenomena, med flera) som kom ut för några år sedan, men som numera verkar vara utgången på de flesta ställen.

Så nu är det bara för mig att införskaffa lite mer av Argento. Först ut blir nog de andra två delarna i hans häxtrilogi - Inferno och The Mother of Tears (vilka båda jag avgudar).

Jaha, ja... det var väll allt då.

Sådär ja, då har även jag sett denna. Bättre sent än aldrig.

Denna film borde komma med taglinen "Gammal kärlek rostar aldrig... eller?"
  Detta var i alla fall det första som poppade upp i skallen på mig när eftertexterna började rulla. Det finns verkligen inte så mycket att säga om denna som säkerligen redan har sagts på tusen andra filmbloggar vid det här laget. Den var... (håll i er, för här kommer mitt favoritord) fantastisk.

Jag kan ärligt säga att jag inte har varit så förtjust i någon av skådespelarna tidigare, men efter att ha sett dem i denna så är jag beredd att ändra min åsikt på den punkten. Alla gjorde ett makalöst bra jobb.

Om det är någon som ännu inte har sett den här så rekommenderar jag den verkligen. En feelgood-film med hög klass.

Det lespiska paret Nic (Annette Bening) och Jules (Julianne Moore) har ett bra liv tillsammans och med två underbara tonåringar. Deras äktenskap kan inget annat vara än perfekt.
  Men så en dag tar deras barn kontakt med deras pappa, en spermadonator vid namn Paul (Mark Ruffalo) och detta får de båda mammorna att reagera minst sagt chockat. Den oväntade situationen blir startpunkten för en del händelser som kommer att påverka dem alla för resten av deras liv.



Jag tyckte förtås att detta var en fantastisk film. En sådan där "seriös" komedi som jag verkligen gillar och ibland inte kan få nog av. Det går som inte riktigt att sätta ett finger på exakt vad det är som gör att jag tycker det är bra, då det är finns så mycket. Allting är bara perfekt. Snyggt filmat, bra skådisar, dialog, musik - ja, allt. De känslor jag fick av att se denna film var precis desamma som jag fick när jag såg Paper Man, Familjen Jones och Greenberg, med flera. Det var helt enkelt en jävla bra film och som utan tvekan kommer att hamna i samlingen inom en snar framtid.

Yes! Idag är det denna underbara dag... och jag ska alldeles strax inbefinna mig i soffan och framför TVn för att titta på lite Jason Voorhees. Vad annars en dag som denna.

Tittade på denna pärla från 1995 i helgen och ja, den var lika bra som den var när den en gång kom - det tycker i alla fall jag. Kult, kult och åter igen kult, typ. Den är så bra på sitt sätt att jag inte ens tänker skriva något om den för att försöka predika för alla som (av någon underlig anledning) inte har sett den ska göra det. Detta borde helt enkelt ta och räcka. Se den för fan!

Ja, jag vet att jag är lite efter med denna. Inte för att det gör något, då jag inte förstod grejen med den. Visst, okej... en del saker var bra, men i största allmänhet så tyckte jag att det var en riktigt dålig film.
  Kanske beror det på att jag inte har läst någon av serietidiningarna som den bygger på, men men, hur som helst.

Jag tänker inte skriva ett dugg om denna. Se den på egen riskt. Fast om ni som har sett den tyckte om den, tala gärna om varför ni gjorde det.